va kul, du hitta hit

35+0

 

Dagarna går söligt men veckorna går fort. På dagarna känns det nästan som att jag hör klockan ticka, hur timmarna räknas ner till den stora dagen..som jag för övrigt inte vet när den kommer. 

 

Var hos bm i Torsdags, pratade en del om förlossningen, smärtlindringen jag vill få och om psykoprofylax andning. Vi kom kanske inte fram till så mycket ändå, det enda jag vet nu efter att ha läst på om epiduralen är..att jag helst inte vill få det. Lustgas till att börja med och försöka fokusera på allt annat än smärtan, såklart, om jag inte fixar den delen så kanske jag får överväga stick i ryggen ändå. 

Magen hade inte växt desto mer sen besöket innan, men allt annat såg bra ut. Ska tillbaka nästa Onsdag igen och (om inte kidzen hunnit komma) skriva förlossningsbrev, önskemål m.m. Känner mig hyfsat lugn ändå inför det som komma skall, men ni som känner mig vet att det kan ändras i en handvändning. 

 

Idag var jag åter igen på CTG, killarna ville sig inte riktigt till att ligga still. Vi tappade pulsen på dom titt som tätt och banden runt magen stramades åt så hårt att när dom rörde sig så kändes det som någon nöp mig, från insidan magen. Gjorde faktiskt riktigt ont stundvis.. 

 

Just nu ligger jag i sängen och inväntar sömnen, känner att den är på intågande. Få se hur natten blir, har sovit hemskt oroligt de senaste nätterna och det i kombo med toabesök och vallningar...behöver jag säga mer än att de 2.5 timmes sömn jag fick denna eftermiddag var välbehövlig? På nätterna känns det som att kroppen börjar koka, tål inte att ha täcket på mig :s